Jo, nu kommer fortsättningen från igår...Om nån har hängt med ett tag så skrev jag ett inlägg i februari om hästen Bob..Han som kom till vår ridskola (som inte existerar längre) och som bockade av alla elever på 14 dar..Han som det var synd om..som bara visade vad han inte ville göra mer i livet...

Han som skötte sej så bra när Elina red honom och sen inte fick ha henne på ryggen mer..

Han som flyttat kors och tvärs över landet. Flera gånger om...

Som blev sviken gång på gång...

Han är nu vår!!

När jag nu åter såg att han var till salu för andra gången på 2 månader kände jag att nu får det vara nog!

Nästa tisdag kommer han levererad med lastbil, som ett företagspaket, många mil uppifrån... ner till Västeråkra.

Hur är det där med "hästminnet"..Kommer han att känna igen sej? Känna igen Elina? Eller Bellis, som han gick tillsammans med. Och som nu ska få leka tillsammans igen efter snart 3 år...mm ska bli spännande det här.

Finns det någon som sitter där och tänker nu "Vad f*n ska dom med en d-ponny till"...ja, då får dom göra det..jag bryr mej inte..har slutat med sånt..sköt er själva..