Har sovit på saken o därför raderat en del av detta inlägg, så att inte någon ska känna sej oskyldigt utpekad. Men det är absolut ingen i vårt stall som är misstänkt för händelserna med vår ponny Ida.  

Har suttit på läktaren i ridhuset ikväll och tittat när systrarna ridit, Elina på Bailey och Alva på Amigo. Och efter det lite gos i stallet.

Jag tänker berätta nu om en obehaglig sak som inträffat här i ridskolestallet på Västeråkra; efter lite funderande så känner jag att detta  faktiskt kan vara viktigt att delge andra hästägare.

I söndags natt hittades min ponny Ida, av en granne som jobbat natt, ståendes nere vid lägenheterna i Norra Flygeln. Någon sjuk människa har alltså varit inne i stallet och släppt ut henne. Av vilken anledning frågar men sej då. Nån som bara ville klappa häst mitt i natten?? Tror knappast det..Tankarna går onekligen till de händelserna som inträffade på ridskolor i Karlskrona för 15 år sen ungefär..ja, ni som hängt med ett tag vet vad jag syftar på, och det är det sjukaste man kan göra mot ett djur. 

Ida var förmodligen rädd, annars skulle hon gått i stallet o öppnat foderhinkar, käkat äpplen osv..men inget var rört så hon måste sprungit ut av rädsla..det är min teori iallafall.

Det var även lite andra saker som hänt i en annan ponnybox som är väldigt märkligt..I går polisanmälde vi detta och jag vill bara uppmana andra hästägare att vara observanta om ni varit med om nåt oförklarligt sista tiden..

Har någon sett eller hört talas om mer oförklarliga händelser i stall sista tiden vore jag tacksam om ni kommenterade detta inlägg. Ni förblir anonyma om ni inte vill skriva ert namn, och jag kommer inte att publicera kommentaren, jag vill bara ha så mycket information som möjligt för att hitta den sjuke j*veln.....

Efter jobbet ikväll var  jag hos Focus & Nelly..dom går fortfarande ute dygnet runt..men dom är vana vid lösdrift så det är inget som bekommer dom, trots blåsten..skillnad mot vår lilla fryskyckling Ida, som hänger vid grinden redan vid 4 o vill in till sin box och pyjamas (fleecetäcket)

Saknaden efter Cloetta är grym, men jag försöker att pyssla med saker hela tiden så jag har annat i tankarna..Barney, min andra perser är fortfarande väldigt deppad. Han äter inte och har plötsligt börja sova på Cloettas favoritställen; köksbordet vid fönstret och på en bokhylla, där han aldrig förr legat..det är precis som han tror att "om jag ligger här så kanske hon kommer tillbaks"..Jag försöker ge han så mycket uppmärksamhet det bara går så att han snart ska bli piggare. Och är det någon som tvivlar, så kan jag övertyga; katter (djur) KAN verkligen sörja..

I söndags klev Elina upp i sadeln igen, på Belmondo..den här gången var det jag som ledde dom runt i ridhuset och vi gick säkert 4 varv, stannade i bland red rakt över ridbanan..det gick väldigt bra. Han lyssnar på Elinas ljud..tex när vi stannat o han ska börja gå igen så använder hon sitt smackljud för skritt (som hon lärt honom vid longeringen) och samtidigt lägger till skänkeln, bra träning o det ska bli kul om nåra månader när det är dags för de andra gångarterna. 

Alva hyrde samtidigt Amigo igen,red bara henne en stund i paddocken sen fortatte dom ner till Allatorp.

Såg en unghäst på Hästnet som oxå var e. Belamour..o lika gammal som Bellis, "påbörjad hantering" stod det och begärde 95 000 för den..hehe. Vad är då inte denna guldklimpen värd??? 

Vi äger ju en unghäst, Belmondo, som nu har blivit 2 1/2 år och igår kväll satt Elina upp "på riktigt" för första gången. Bellis brydde sej inte så Tove tog repet (han hade repgrimman på oxå för säkerhetsskull) och ledde Elina o Bellis runt i ridhuset..och det gick hur fint som helst det med 

   Ingen vidare bra bild..men här sitter hon upp iallafall. Stolt som en tupp....

 Här sitter lilla Barney på toa..hehe. Han har varit väldigt nere o tappade matlusten när han blev ensam. Han gick o gnällde och letade efter Cloetta och undrade vart hon tagit vägen. Tyvärr kommer hon aldrig tillbaks.

Alva hyrde Amigo ikväll igen och jag kom hem från jobbet precis när hon sadlat av och stod o myste med den lilla vita.......

                           CLOETTA 5/5 -94--7/9 -11

Här skiljs våra vägar i livet

Den väg vi tillsammans fick gå

Jag tog aldrig nånting för givet

Min saknad känns smärtsam ändå

Du är för alltid en del utav mig

Så fjärran men ändå så nära

En ängel ska bära min hälsning till dig

Du är alltid en del utav mig

Cloetta har nu tassat över till Regnbågsbron

Ibland kan jag sitta o småskratta för mej själv när jag tänker på en del saker jag varit med om..Som i lördags när jag var hos frissan i 3 1/2 timme! för o försöka återställa mej till blondin igen...På salongen jobbar endast folk från ett annat land (får man säja utlänningar längre..) o när jag satt där så länge i min stol så skiftade kunderna i stolen bredvid oavbrutet o varje gång uppstod språkproblem..

Som när en äldre svensk man, som tydligen klippt sej där innan, sa till den manlige pojkfrisören;"Dej har jag inte sett innan. Är du ny här?" Då svarar pojken"Jak har varit o handlat. På Willys.".."Jaså," säger den artige svenska kunden... 

Sen kom det in en engelsman med stort krylligt rött hår, som inte kunde ett ord svenska, o sa till frisören: "I want it blend" och strök sej vid tinningarna..Frisören som inte kunde engelska frågade "Blond??" -"No, I said blend.." Frisören tittar bedjande på mej o jag får stillestånd,,blend..hm betyder blend nånting annat än cigaretter..o tänker på mina Blend som är väldigt smala, "Jag tror han vill ha det väldigt tunt, nästan rakat vid tinningarna föreslår jag..

Och tänk, det var precis det engelsmannen menade.. 

Avslutar det här menlösa inlägget med en bild på mina 3 riktiga svarta skallar..Barney, Moses och Elina.